sömnbrist hela tiden.

Något jag lider av är sömnbrist i alla fall. Är sjukt trött på dagarna men när kvällen väl kommer och man ska sova, så går det tamme fan inte. då blir jag helt plötsligt hur pigg som helst. Eller så är det massa tankar som springer runt i huvet hela tiden så jag blir liggandes vaken och bara grubbla istället. Snacka om att det är drygt. Vet snart inte vad jag ska göra. Orkar inte med allt. och har mycket att göra i skolan också. fattar inte hur jag ska hinna med allt. Men jag försöker så gått jag kan, men inte lätt när man ska springa runt och vara trött hela tiden.

Får hoppas på förändring snart, bara man orkar ta tag i allt och får en balans här i livet så ska nog resten bara flyta på också.

Har även bestämt mig för att försöka gå ner i vikt lite granna. Behöver det inte egentligen, men känner att några kilon skulle kunna få försvinna. Så måste lägga upp det på nå bra vis också.


Jag är korkad!

Hur korkad får man vara? Gillar en kille och vilket han vet att man gillar han. Vi är skit bra kompisar och kan snacka om det mesta, vi berättar typ nästan allt för varandra och hjälper varandra. Han vet även att jag tycker om han mer än som en vän. När han är full då är han på mig som bara den. Så nu i helgen när vi festade så var vi på samma fest, och vi stod och snacka hur länge som helst på festen och sket i alla andra som var där. Sen följer vi med en gemensam kompis hem för vi skulle sova där, var för långt för oss att gå hem på natten och ingen orkade det, så då följde vi med henne hem. När vi väl lägger oss ner så ligger jag mellan dom, och då kommer han smygandes mot mig och vi börjar hångla lite och så ja ni vet först lite diskreta, sen slutade det med att vi hade sex. Och det är andra gången vi har det nu. Han är så jävla underbar på fyllan eller ja det är han väl när han är nykter också, men på fyllan är det ännu mera. Allt känns så jävla bra med han och allt. Ibland så känns det bara som om han utnyttjar chansen men ändå så inte. För han är ganska blyg i vanliga fall. Och sen finns det vissa av våra vänner som säger att han tycker om mig men vågar inte säga något därför blir det att han håller på sådär på fyllan. Men ja vem är inte blyg egentligen?

Jag har lovat mig själv att jag måste fråga han hur han vill ha det, för kan vara bra och veta om man ska våga chansa eller om man ska släppa allt och bara gå vidare? Varför ska man vara så förbannat feg för? fan det är inte roligt alls. Och man kan inte bara springa runt och vänta på att det ska hända nått. Tycker att jag har gett han många chanser. Måste försöka våga, vart ska jag få modet ifrån?

Egentligen ska det väl inte vara så svårt och säga det till han, det värsta man kan få är ett nej. Men det man är rädd är att han ska ta avstånd från en bara för att om man verkligen berättar för han vad man känner för han. För vill inte att våran vänskap ska bli förstörd. Ja det visar sig väl om man ska våga eller inte?!


I huvudet på mig!

Nu har även jag skaffat en blogg. Tänkte att det kan alltid vara skönt att få skriva av sig ibland. Så i denna blogg kommer ni nog mest att kunna läsa om mitt liv och mina funderingar här i livet.

Hoppas att det finns några som kommer vilja följa bloggen sen :)


hejhå


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0